År 2218

Logg år 2218:

Idag såg jag en människa, skadad, utmattad, döende. Vandrade sakta mot centrum. Jag ville hjälpa, jag ville inte bli lämnad själv, igen, igen och åter igen. Tog sats för att rusa ut, ut ur mitt gömställe. Jag spände alla muskler, andades snabbt in och ut men rädslan tog tag i mig, min kropp vägrade. Ser hur han faller ihop, men jag har redan gett upp. Gömmer mig där ingen kan hitta mig. Aldrig någonsin ska jag låta någon hitta mig, speciellt inte dem.